Efter trippen på stan mötte jag karln i dörren som var på väg ut i vanlig ordning när jag ska på onsdagsträning. Det värsta han vet är verkligen att sitta hemma själv. Men bara här. Inte i vårt kära hus har han noga påpekat. Hur som helst tackade jag för det för det gav mig en 20 minuters nap på soffan innan det var dags för mig att dra. Det var precis vad jag behövde och ännu mer kan jag säga det såhär i efterhand. Sjuuukt jobbigt men himla skönt pass blev det i vanlig ordning. Tummen upp för mina heliga onsdagar!